Life is life.
Som alla andra så tänker även jag på vad jag ska göra av med mitt liv, självklart kan man ju inte planera sitt liv in i detalj men jag hade gärna haft en finger visning,pil eller en halvtydlig karta. Jag skulle verkligen inte vilja veta hur mitt liv kommer att bli. Men att veta lite grann, igentligen är det enda jag vill veta är om utbildning och jobb något annat vill jag inte veta. Jag menar inte vill jag veta om jag och Benjamin kommer leva hela vårat liv eller ihop eller inte, om man får barn, olyckor och lycka i framtiden NEJ det vill jag då inte!
På ett sätt så önskar jag att jag bara kunde känna det löser sig, det blir bra, det behöver inte vara perfekt. Släpp på kraven. Å nej det behöver inte vara perfekt men jag vill att det ska fungera bra! Man behöver pengar och pengar får man från jobb. Utbildning ger jobb. Vad ska man då utbilda sig till, nu vet ju jag vad det lutar mot för mig men jag tänker på andra som inte alls vet, den pressen man känner på sig att man borde läsa till något, bli något så att man kan tjäna pengar! För hur ska man kunna leva utan dessa pengar, då blir ju det en stressfaktor om man inte har pengar. Hur ska vi klara oss denna månad...
Det som år svårt med att bo här är ju att jobb utbudet är ganska knapert.
Usch, jag tänker på alla stackars ungdommar som går i skolan nu, det verkar ju som att kraven bara blir högre och högre för varje år som går. Sen studenten = välkommen till arbetslösheten.
Nej vad jag är negativ, men det är man ju ibland och nu öste jag ur mig här.
Man får tänka possitivt och se på allt man har, vilka möjligheter man har och allt man är kapabel till!
Puss och kämpa på!
